Dagen slutar i lite mer positiva tankar. Min bättre hälft har verkligen låtit mig vara låg idag, jag har sovit i flera timmar och fått egentid i lägenheten medan far och dotter gick till biblioteket. Underbart och välbehövligt!! Nu tar vi nya tag! Imorgon har vi två aktiviteter inplanerade och banne mig, där emellan blir dagens enda sovstund!

Aaaahh, idag är verkligen inte en sådan där supermåndag som jag tidigare beskrev! Jag och mitt lilla hjärta har haft vårt största bråk någonsin nu på morgonen. Jag har den där veckan i månaden med tillhörande värk samtidigt som Eddis är förkyld. Hon är även i åldern mellan att sova två och en gång per dag. Så om dygnsrytmen ska gå ihop måste första sovningen ske ganska tidigt. Så vid halv 9 började bråket. Edda är uppenbart sovredo men VÄGRAR att somna. Jag, i mitt tilllstånd och dagens skörhet, har ingen som helst energi eller tålamod och har inte förberett för läggning i vagnen. Tänkte att jag skulle sitta i soffan och låta henne somna på mitt bröst. MEN jag känner hur det börjar läcka i trosan eftersom hon inte gett mig tillfälle att gå på toa. Så då kan jag inte längre sitta eller ligga ner. Måste alltså stå upp och Edda sparkar på mig och spottar ut nappen för att hon är täppt. Jag gråter så snoret rinner, snoret rinner även på Edda och blodet rinner nedför mina ben. Jag tänker att jag orkar inte planera mer, planera för att rytmen ska hållas, Edda ska vara harmonisk och sova bra. Ge mig bara ett schema för hur jag ska ta hand om min dotter för jag vet uppenbarligen inte hur jag ska göra!

Jag skickade ett väldigt dramatiskt sms till M med tårarna sprutandes så nu kommer han hem! Tack o lov!