Vi har kört alla våra grejer till nya läggan nu och har under kvällen, efter Edisons avsked för natten, varit där och packat upp. Mamma har agerat barnpiga hela dagen. Så skönt att få flytta utan att behöva ta hand om bäbis samtidigt! Men hallå, HUR mycket grejer har man egentligen?! Så mycket skit rent ut sagt. Man måste ju kunna slänga hälften, men man sparar och sparar och sparar för att man kanske kommer få användning av det senare eller för att det har något pyttelitet affektionsvärde. Imorgon ska jag rensa, både asdrygt och lite härligt.

Nu när vi flyttar in och känner att den här lägenheten är SÅ bra för oss så har vi börjat leka med tanken att bo kvar här under tiden vi gör våra AT-tjänster. Det skulle innebära en timmes pendling om dagen, således många timmar på dagis för gumman och tidigare morgnar för oss alla (enligt mig det största argumentet mot). Men samtidigt skulle vi slippa byta dagis, vi skulle ha lättare att få hjälp av mamma och pappa och vi skulle kunna riktigt rota oss i denna lägenhet. Mmmm, fundera på den!

Nu blir det sängen. Edda har förresten börjat med något som jag tolkar som separationsångestfas. Hon vaknar på nätterna och somnar bara lugnt i våra famnar. Det har aldrig hänt förut. Hon här sovit själv från vecka 2. Några tankar eller tips angående detta??

Godnatt världen! (Ja, jag tror att hela världen läser min blogg.)

M tyckte tydligen inte att mitt förslag att han skulle ta alla läggningar var någon bra idé så jag har just försökt natta lillan i en eeeevighet. Jag har provat alla trix ur min repertoar utan framgång. Det jag däremot har lyckats med är att få hela ansiktet sönderklöst av min lilla huligan. Man klipper och klipper och klipper och klipper de små naglarna, men likväl är de som värsta lejonklor heeeela tiden!!

Här ligger jag som en uppgiven förlorare. Jag passade vidare uppgiften till Magnus, moahahaha!! Eller vänta..... Just ja, sovande bäbis var målet, inte nattande pappa.

Vi har vinkat hejdå till Eddas faster som varit och hälsat på i dagarna två. Hon ska ut på långresa så henne ser vi kanske igen lagom till eddas 2-årsdag... Shit vad stor hon kommer vara då, säkert längre än mig, om hon fortsätter växa i samma takt, och förmodligen redo att flytta hemifrån.

Sen hängde vi lite i nya lyan. Edda uppskattar öppna ytor utan möbler så man kan krypa runt hinderlöst. Kanske ska ha det så, helt tomt. Vad praktiskt!

Bra lägenhet att äta smörgåsen i! Smörgåsen är vår nyaste succé. Vi var lite sena på den bollen, men av någon anledning, som jag inte förstår, så trodde jag inte att det skulle vara en sådan succé som det är.

IDAG får vi nyckeln till nya lägenheten!!!! IGÅR fick min kära vän sin lilla dotter!! Och I flera nätter i rad har Edda levt rövare under några timmar. Man blir ju toooookig! Det mest irriterande tycker jag är att hon ju ibland sover hur bra som helst hela nätterna, så varför inte alltid. Vad är skillnaden? Jag har gjort ekvationer och kalkyleringar hit och dit för att hitta en minsta gemensam nämnare och det närmsta svaret jag kommit är att det alltid är Magnus som lagt henne när nätterna blir bra. Så jag ser ingen annan utväg än att min käre partner in crime får ta alla läggningar framöver.....

En kompis ska föda barn när som helst och jag har tänkt mycket på min egen förlossning. Alltså SHIT vad häftigt det var. Jag kaaaanske romantiserar lite över det såhär i efterhand. Om man tänker efter lite noggrannare så kommer man på ATG jag hade onda värkar i tre dygn och fick ligga i säkert 2 timmar med benen i vädret för att sys ihop, hallåååå blodstopp i fötterna!

Men allt det där onda minns jag knappt, jag fick ju ut det bästa jag vet! De där sekunderna efter det är över, finns det någon större lycka i hela världen?! Och då bryr man sig ju typ inte om att man har fått en bäbis heller, man är bara überglad för att det är över! Sen när man kommer på att man fått en bäbis så är man också ganska lycklig, det ögonblicket kommer på andraplats.

När jag precis klämt ut Edda så berömde barnmorskan mig och sa "vilken tjej!" Jag missförstod och utbrast "är det en tjeeeej?" Jag hade liksom glömt bort att jag skulle få reda på könet på barnet. Hon blev förskräckt och sa "NEJ, du var en duktig tjej!" "Jaha... Blev det en kille alltså?" "NEJ, jag har inte tittat" några sekunders tystnad och förvirring innan Magnus kom till undsättning och sa "det ÄR en tjej". Lycka igen!

Här har Magnus snott den enda sängen på förlossningsrummet under natten när jag skulle vila upp mig inför att bli igångsatt dagen efter. Vilken gentleman va?!

Edda har en filt som hon oftast inte kan somna utan. Här om dagen nattade Magnus Edison utan filten varpå jag senare sa "vi måste gå upp och hämta filten till Edda innan vi somnar. Det är ju dödssvårt att sova utan den." Då säger M "okej, vi hämtar dödsfilten". "HAHAHAHAHAHA, dödsfilten", utbrast jag och från och med nu får den nog kallas så, den gulliga rosa filten med små glada barn. Barn som M för övrigt refererade till som ryska dockor. Vad är liksom det mista ryskt med dem? Och varför skulle man ens göra en filt med dockor på när man kan göra en med "riktiga" barn på. Det är ju just det som dockor ska föreställa. Då skulle man alltså framställa något som föreställer något som föreställer något. Ja, ni fattar det absurda....

Igår kväll kom en vän på kvällsbesök och tipsade mig om att gå på svenska kyrkans öppna barnverksamhet som höstöppnade idag! Så det har vi roat oss med idag. Så skönt att släppa lös henne sådär i ett hav av leksaker. Likt en ko på vårsläppet så studsade hon runt och bet lite på alla saker. (Och alla andra barn. Woops!) Det bästa var ändå fikat. Edda premiärade på att äta smörgåsrån, succé! Man kunde till och med låna pipmuggar, det är typ den härligaste känslan jag vet! Man har sin egen mugg i väskan en meter bort men SLIPPER ändå att ta fram den. SJUKT lyxigt! Dit går vi igen! Sen gick vi till vårt stammiscafé där man får låna bäbisskedar och skålar och flaskor. Jodå, lyxigt värre hela dagen!

Hösten kanske inte blir så ensam och lååååångsam och dötrist som jag trodde. Babysim och öppna förskolor och lediga kompisar på onsdagar. Blev erbjuden babyrytmik också, men jag sa att jag skulle fundera. SÅ social behöver man väl inte vara?!

Här lär hon sig räkna på biblioteket. Sen när vi flyttar kommer vi bo jättenära biblioteket så vi blir nog stammisar. Åååååååååh vad jag längtar! Till att flytta alltså, vi får nyckeln på fredag. Ja, till att bli stammisar på bibblan också för den delen.

Inatt drömde jag att jag började på ridskola. (Ett återkommande tema i mina drömmar, kanske verkligen borde göra det?!) Jag fick välja häst först men på något konstigt vis så var alla bra hästar redan tagna. Superirriterande!!! Det var bara jättehästar och minihästar kvar och trots att en stor häst verkar mycket coolare så hade dröm-jag tillräckligt med överlevnadsinstinkt att välja den lilla. Konsekvenstänket har ju ökat sedan man blev mamma. Undrar om dröm-jag pre-Edda skulle valt den stora? Förmodligen. Det skulle inte vaken-jag ha gjort. Lite självbevarelsedrift hade man ju till och med innan man blev mamma, men nog inte tillräckligt för att ta med sig in i det medvetslösa.

Här är sist jag red. På en strand i Costa Rica 2010. Det var precis så härligt som det ser ut! Min häst ville alltid ligga först, vi kallade honom spjutet.