SÅ härlig kväll igår. Goa vänner, gott snacks och bra frågekonstruktion på tipspromenaden. (Jag trodde att jag skulle vinna, men det visade sig att alla frågor var kuggfrågor.... Enligt mig.) Vi var ut på klubb, jag och babypappan, tillsammans. Jag vet inte när det hände sist?! Eller jo, det vet jag. Det var på examen men då var det liksom påtvingad utgång typ, räknas inte. Hur som helst, så skönt att släppa mammarollen för en kväll och bara vara Isa. Vi har inte fått varken sms eller samtal från barnvaktarna under hela tiden. Måste vara ett bra tecken va?

För övrigt, GLAD första advent!!! Jag älskar julen så mycket att jag nästan skakar lite när jag tänker på det. Måste hem nu och tända första ljuset och trycka i mig en pepparkaka. Härliga december!!!

Från förra julen. Den ofrivilliga tomten.

Vi går på babysim en gång i veckan och det är verkligen Eddas höjdpunkt. Hon älskar att bada orimligt mycket. Jag och Edda var med min mamma på semester på Rhodos en vecka för en månad sen. Men det var nästan omöjligt att vara ute vid poolen med henne för hon skulle prompt i vattnet heeeeeela tiden. Det är ju supergulligt och roligt att bada med henne men det går ju faktiskt inte att vara i vattnet hela tiden, av flera anledningar. Sist på babysimmet så fick ungarna på sig armpuffar och simma själva. Hon var helt makalöst duktig och skrattade hela tiden. Min poäng med detta inlägg är alltså att min dotter är bäst i världen på att simma och bada.

För ett tag sedan fyllde Edda ett år! Hur är det ens möjligt att vår lilla bäbis är ett år?! Ena dagen ler hon för första gången och nästa så kan hon gå och vet var lampan är. Helt sjuuukt! Vi hade kalas med familj och vänner. Edda spottade ut tårtan hon fick, otacksamt! Men hon gillade sina paket i alla fall, böcker och kläder och kritor och duplo.

På hennes faktiska födelsedag, en helt vanlig tisdag, så kom jag knappt ihåg att det var hennes födelsedag. Kom på det när vi satt vid frukostbordet och jag tryckte i henne de satans d-dropparna. Stackars barn. Ingen frukost på sängen eller sång eller paket. Nästa år får vi ta igen det med råge.

Men tro nu inte att hon inte är bortskämd, för det är hon. Hennes mormor kommer med kläder till henne en gång i veckan ca. Hennes pappa tycker inte att något är för dyrt för henne. Här om dagen ville jag köpa ett lekkök i julklapp till henne men M tyckte att hon skulle få det direkt, en mellan födelsedag och julafton-present. Det är hon väl värd?! Jag kan hålla med om att det är svårt att ha någonting kul ligga outnyttjat i lägenheten men jag tänker ändå för mig själv att det var en tidig julklapp. Spisen, med tillbehör, har gjort succé. Igår sprang hon runt och penslade hela lägenheten med sin lilla kökspensel. Bara det liksom, NÄR blev hon så stor???? Hon börjar alltid klappa händerna när man säger bravo också, man ba "whaaaaat, fattar du vad jag säger?"

Världens finaste unge i världens finaste morgonrock som hennes mormor köpt.

Klockan är halv ett och jag går fortfarande i morgonrock. Söndagsfeeling! Snart ska Edda sova middag och vi ska ha ett Grey's Anatomy-maraton i sängen. Lyx! Jag måste anstränga mig lite för att njuta av det härliga i denna söndag innan jag börjar få måndagsångest.

Edda är iallafall i en otroligt härlig ålder nu, gör outhärdligt gulliga och roliga grejer hela tiden. Här om dagen hörde jag hur hon ropade "mamma, mamma!" Och när jag tittade vad hon ville hade hon krupit upp i hyllan och kom inte ner. Dör man inte söthetsdöden då?!

Den här fredagskvällen har vi haft mina päron och deras vän på besök. Edda har visat upp sina bästa trick innan hon däckade halv nio. Hennes bästa trick för dagen är att peka på magen (lampan är bemästrat sedan länge!), klappa händerna åt sig själv när hon gör något bra och min favorit; när man lägger en duplobit under en av tre byttor och undrar var den är så slår hon ut händerna i en sådan där "var tog den vägen, jag har ingen aning"- gest. Svårslaget!

Mange och sagda vän till föräldrarna har bondat över gemensamma nörderier, bokstavering på telegrafist-vis och planeter och största städer och barns språkutveckling och kinesiska barns språkutveckling och sådant kul. Jag satt och viftade med flaggan. Intresseflaggan.

Jag har förresten fått jobb. Jag börjar i mitten på januari, ser helt ologiskt mycket fram emot det. Jag är ju en notorisk latmask så det faktum att jag är helt galet sugen på att börja jobba säger något. Att jag valt rätt yrke kanske, eller att jag valt fel mammaledighet. Huuur som helst, jag fick ett mail från min blivande chef där han skrev att jag ska få 300 kronor mer i lön än vad vi kom överens om. Han skrev att vi inte ville att jag som kvinna skulle ha lägre lön än min sambo. Om det tycker jag för det första; megalike! Men även, det känns lite som att jag var i det lamaste laget när vi löneförhandlade om man väljer att ge mer än begärt, samt, borde jag ha nämt att Magnus har förhandlat upp sin lön ytterligare 1000 kronor? Jag menar, ett sådant politiskt statement kan man ju bara inte backa på när man väl har sagt det?!

Summa summarum: nöjd tjej somnar efter bra fredag.

Det är som att Edda starkt motsätter sig mitt bloggande. Hon är ju förstås anledningen till att jag tvingats välja mellan att blogga eller glo på serier när man får en minut över. Och NU när jag äntligen tagit mig i kragen och tänkte skriva ett nytt blogginlägg, hann jag inte så mycket som skriva rubriken på inlägget förrän hon vaknade från sin middagsvila. Hon sover vanligtvis en halvtimme till. Nu är hon upptagen med sin favoritsyssla, nämligen leka med sina skor, vilket möjliggör skrivandet av detta inlägg.

Mycket har hänt sen sist. (Eller, har det verkligen den? Kändes passande att skriva.) Återkommer inom kort med en update. Om Edda tillåter!

På bilden nämnda skor. Sjukt roliga!

Igår skrev jag ett jättelångt inlägg som sedan försvann för att jag var tvungen att ägna min uppmärksamhet åt mitt barn ett tag, varpå inlägget glömdes spara. Hur som helst så handlade det om bajs i duschen som skulle torkas upp samtidigt som Edda plaskade runt i sitt eget kiss. Allt skylldes förstås på M, vilket han senare gick med på. Han har nämligen börjat läsa pappalogi och lärt sig att man ska välja sina strider.

Hur som helst, här sitter jag nu i Eddas lekhörna och väntar på att helgen, dvs Magnus, ska komma. Det är möjligt att jag skrev ett onödigt aggressivt sms till honom när han meddelade att han nog skulle dröja en halvtimme till på jobbet. det lät ungefär; "Jävla skit, dumpa jobbet och ta hand om mig istället!". Sanningen är att jag är skapligt sugen på att börja jobba och önskar att det var jag som skulle dröja en halvtimme till.

MEN jag (och M) ska på AT-intervju på tisdag... Låt det gå vägen!!!

Tänkte bjuda på en bild på mig själv i sjukhuskläder men hade ingen, så här är Magnus och Edda på sjukhuset istället!

Nu är jag galen igen! Inatt hade vi lillskiten sova ute i vardagsrummet för att vi inte skulle störa varandra så värst mycket. Men det resulterade ju i ett evigt rännande ut dit. Klockan halv två var jag upp och nappade henne och tänkte att det här blir en lätt match. En halvtimme senare var hon igång igen och vägrade nappen. Törstig tänkte jag och gav lite vatten, sen somnade hon om. I fem minuter. Man hinner precis glida in i dvala när hon börjar tjuta igen. Magnus föreslog att jag skulle ge henne flaskmat men jg vägrade. Vi har ju kämpat för att få bort nattmaten, och då känns det ju väldigt dumt att börja med det igen. Efter en timme med ungen växelvis i famnen, växelvis i spjälsängen med mig lutandes över henne i världens mest oergonomiska ställning, utan att lyckas få någon vettig sömn hos flickan, så kapitulerade jag och tog till flaskan. Därefter kapitulerade jag även i mitt föräldraskap och tvingade Magnus att hoppa in trots att det var min natt. Hon hade alltså inte vett nog att sova gott även fast hon var full i magen, unge! Vid halv 4 somnade vi gott allihop. Sen sov hon till 8 imorse så vi är lite mer kvitt, men bara lite. Jag funderar, mitt i natten när man är som mest trött och oresonlig så vägrar jag att gå tillbaka till flaskan. Såhär i vaket och piggt tillstånd dagen efter tänker jag att man kanske ska gå tillbaka till nattmaten om det innebär lättare nätter för oss?! Jag är så villrådig och skulle vilja att någon superproffsförälder bara talade om för oss hur man gör!!! Någon?!

Får se hur det blir inatt, då kommer jag säkert vara lika envis igen, dumma natt-jag!